Att sova...

Sova är det bästa & värsta som finns.

Själv skulle jag vilja införa obligatorisk siesta. Älskar att ta en tupplur.
Men jag hinner inte så ofta som jag vill...tidigare när jag hade min paps att åka med till & från jobbet, blev det alltid en bra tupplur både till & från jobbet. Sådär lagom med 25 minuter på varje.

Efter bilkraschen för två år sen kan jag inte sova i bil längre, så skulle inte spela så mycke roll om min chaffis varit en tyslåten en. Då hade jag nog bara tänkt på att man kan krocka...
Skämt åsido...numer går resan till & från jobbet i en rasande fart, för det är trevligt att ha kul sällskap!!!

Här hemma däremot, får vi nog ändra på maken & barnens system. Lägga sig 19:30, läsa bok ett bra tag.
Sen är det ett himla hallå däruppe. Tillslut blir det tyst, och jag brukar gå upp runt 20:30 för att få ner maken.
Idag har jag gjort fyra försök. Fick fyra svar, men fortfarande inte sett min man sen 19:30.

När jag lägger dem, läser jag en stund, sen ska det vara tyst. Oftast somnar båda innan 20:15.
Jag somnar kanske en gång av 100. Maken somnar 99 gånger av 100.
Vet inte hur många gånger vi haft folk här och han ligger där & snarkar med ungarna, eller den han nattat.
Spelar ingen roll om han tar Olle eller Essie. Olle somnar snabbt, Essie ska klias & berätta saker.
Men ändå...

Jaja..ska inte klaga för våra ungar har varit sovande barn & vaknätter vet vi inte om.
Men den där edtermiddagsluren....jösses vad jag älskar den när man får den!
 
 
 
Det värsta är som Essie säger: Man missar så mycket, tänk om man slapp att sova, vad mycket vi skulle hinna leka då, och slippa ha bråttom på morgonen...
 
 

Vill du säga mig nåt?

Härinne skriver man nåt braigt:

Vem är du?:
Kom ihåg mig?

Din mejl: (bara för mig)

Har du någon blogg?:

Skriv nåt trevligt::

Trackback
RSS 2.0